Bildspel: Stress, nedstämdhet, ångest, PTSD

• Berätta hur du mår för en kompis eller någon vuxen du känner. Det brukar kännas bättre efteråt.
• Försök att äta och sova bra.
• Rör på dig, till exempel genom att promenera eller träna.
• Gör sånt som du tycker är roligt, till exempel vara med kompisar eller lyssna på musik.
• Hitta ett sätt att slappna av som passar dig. Prova till exempel andningsövningar.
• Fundera på varför du är stressad. Kan du själv ändra något? Skriv ner det du kommer på.
• Röker du? Försök sluta.

Känner du dig ledsen, trött och orolig? Har du kanske slutat bry dig om saker som du brukade tycka var roliga? Det kallas att vara nedstämd.

Du kanske vet varför du känner så här. Till exempel om hemska saker har hänt, om livet har förändrats eller om du känner dig ensam. Du kan också bli ledsen och orolig utan att det har hänt något särskilt.

Det kan kännas som att du alltid ska må dåligt. Men det går nästan alltid över. Du kommer att kunna vara glad igen.

• Låt känslorna komma, i stället för att försöka få bort dem. Det är okej att gråta eller vara arg. 
• Berätta hur du mår för en kompis eller någon vuxen du känner. Det brukar kännas skönt efteråt. 
• Försök att äta och sova bra. 
• Rör på dig, till exempel genom att promenera eller träna.
• Försök att gå ut varje dag. Dagsljus är bra för dig.
• Gör sånt som du tycker är roligt, till exempel vara med kompisar eller lyssna på musik.
• Skriv ner hur du känner.
• Är du stressad? Fundera på varför och om du själv kan ändra något.

Om du har känt dig ledsen och trött i mer än ett par veckor kan du vara deprimerad. Då kan du vara väldigt trött eller få svårt att sova. Du kan bli mer hungrig eller mindre hungrig än vanligt. Du kan få svårt att koncentrera dig och lätt bli irriterad. Saker som du tidigare har tyckt om att göra kan kännas tråkiga eller meningslösa. Kanske tänker du väldigt mycket. Du kan börja tänka att du inte orkar leva.

Då behöver du hjälp för att må bättre. Kontakta en ungdomsmottagning en vårdcentral, barn- och ungdomspsykiatrin (bup) eller en psykiatrisk mottagning. Du kan gå till skolsköterskan eller skolkuratorn om du går i skolan.

Känner du dig mycket rädd och orolig? Det kan vara tecken på ångest. Ångest brukar kännas starkt i kroppen. Du kan uppleva ett tryck över bröstet. Hjärtat kan slå snabbt eller hårt och det kan kännas svårt att andas. Du kan få ont i magen eller känna dig yr. Det kan kännas overkligt eller som om du är i en bubbla.

Du kanske vet vad ångesten beror på. Men du kan också få ångest utan att veta varför.

Ångest som kommer plötsligt och intensivt kallas panikångest.

Det kan kännas mycket skrämmande att få ångest. Ibland kan det kännas som att du ska tappa kontrollen. Men ångest är inte farligt. Det är naturliga reaktioner i kroppen. Ångest går alltid över.

• Försök att fortsätta med det du hade tänkt göra även om du får ångest. Du kommer att märka att de jobbiga känslorna minskar efter en stund.
• Berätta hur du mår för en kompis eller någon vuxen du känner.
• Försök att äta och sova bra.
• Rör på dig, till exempel genom att promenera eller träna.
• Gör sånt som du tycker är roligt, till exempel vara med kompisar eller lyssna på musik.
• Är du stressad? Fundera på varför och om du själv kan ändra något
• Röker eller snusar du? Gör det mindre eller försök sluta.
• Undvik alkohol och andra droger. De kan ge dig mer ångest.
• Lär dig mer om ångest, till exempel genom att läsa eller prata med någon som kan mer.

Tänker du mycket på något skrämmande som har hänt? Du kan få svårt att sova, drömma mardrömmar, bli trött och ledsen, få ont i kroppen, bli arg och få svårt att koncentrera dig. Kanske vill du inte alls tänka på eller prata om det du har varit med om. Det här kan vara tecken på posttraumatiskt stressyndrom, PTSD.

Du kan känna dig rädd och må dåligt även om det har gått lång tid. Det kan kännas jobbigt men det är inget konstigt att det är så här.

De jobbigaste känslorna brukar försvinna efter ett tag. Men de kan också stanna kvar länge, eller komma först senare. Då behöver du hjälp för att känna dig trygg och kunna leva bra.

• Berätta hur du mår för en kompis eller någon vuxen du känner. Det brukar kännas bättre efteråt.
• Sök hjälp på en ungdomsmottagning, en vårdcentral, bup eller en psykiatrisk mottagning. Du kan gå till skolsköterskan eller skolkuratorn om du går i skolan.

Kontakta en ungdomsmottagning, en vårdcentral eller barn- och ungdomspsykiatrin (bup). Du kan kontakta skolsköterskan eller skolkuratorn om du går i skolan.

Ring 112 eller kontakta en psykiatrisk akutmottagning om du eller någon annan mår väldigt dåligt och vill ha hjälp så fort som möjligt. Ring telefonnummer 1177 för att få veta vart du ska gå. Be någon du känner att hjälpa dig om du behöver.