Alternate Text

Mens

Mens är en blödning från livmodern som kommer ur slidan ungefär en gång i månaden.

Det brukar vara ungefär fyra veckor mellan mensen varje gång. Men i början när man får mens kan de gå längre eller kortare tid mellan mensen.

En almanacka över ett helt år, där någon ringar in vissa datum varje månad med en penna. Bara handen syns.

Olika personer blöder olika mycket. När du blöder mycket är blodet rött och det kan vara klumpar i mensen. I slutet av mensen är blodet oftast rödbrunt och torrt. Det är vanligt att blöda 3 till 7 dagar.

De flesta får sin första mens i 12-14-årsåldern. En del får den när de är 9 eller 16 år. Om du inte har du inte fått mens när du är 16 år, bör du gå till skolsköterskan eller en ungdomsmottagning.

Mensvärk

Det är vanligt att få ont i magen eller ryggen i början av mensen. Några personer får mycket ont. Mensvärk är ofarligt.

Här är några saker som du kan prova för att minska smärtan:

  • Rör på dig på ett sätt du gillar, till exempel jogga, promenera eller dansa.
  • Lägg något varmt där det gör ont.
  • Ta receptfria värktabletter när mensvärken börjar.

Må dåligt före mensen

Det är vanligt att känna sig ledsen eller irriterad dagarna före mens. Det kallas PMS. Så här kan PMS kännas:

En person som ligger i en soffa och vilar. Hon ser ut att ha ont.
  • Du är sur eller börjar lätt gråta.
  • Du är trött.
  • Du får ont i brösten.
  • Du blir hungrigare än vanligt.

Det brukar bli bättre när mensen kommer. Det kan hjälpa att ta det lugnt och att äta bra. Det är också bra att röra på sig.

Du kan få hjälp om något med mensen är jobbigt

Ibland kan du behöva hjälp med något som har med din mens att göra. Då kan du kontakta skolsköterskan, en ungdomsmottagning eller en vårdcentral. Det här kan du få hjälp med:

  • Du blöder väldigt mycket. Då kan du få hjälp som gör att du blöder mindre.
  • Mensen har slutat komma. Du kan få hjälp med att ta reda på varför.
  • Du har mycket ont, eller mår mycket dåligt av din mens. Då kan du få recept på mediciner som hjälper.
  • Du vill flytta på mensen eller slippa den helt. Då kan du få hjälp med det.
  • Ditt underliv gör ont, eller mensen är väldigt besvärlig, för att du är omskuren. Då kan du få hjälp.
  • Du har frågor om din mens. En barnmorska kan svara på dem.

Mensskydd

Det finns fyra olika mensskydd att köpa: binda, trosskydd, tampong och menskopp. Alla utom menskopp finns i de flesta mataffärer, kiosker och apotek. Menskopp finns att köpa på nätet och vissa apotek. 

Mensskyddet binda.

Binda

En binda suger upp blodet. Du har bindan i trosan. På ena sidan är det klister som håller bindan på plats. Det finns olika storlekar. De flesta behöver byta binda oftare under mensens första dagar. Bindan kan börja lukta eller läcka om du har den för länge. 

Trosskydd

Trosskydd är som en binda fast mindre. Du kan använda det i slutet av mensen när det bara kommer lite blod. En del har trosskydd när de har tampong, för att det inte ska komma blod i trosan om tampongen blir full. 

Tampong

Mensskyddet tampong. Tre stycken.

En tampong sätter du in i slidan. Den suger upp blodet så att det inte rinner ut. Du kan bada och sporta med tampong. 

Det finns olika storlekar. Välj en större tampong om du blöder mycket. Du kan använda tampong även om du aldrig har haft samlag.

Gör så här

Första gången du provar tampong, gör det när du har mycket mens eftersom den lättare glider in då. Välj då en liten tampong. Det kan gå lättare om du sitter lite på huk med benen brett isär.

  • Tvätta och torka händerna.
  • Ta av plasten runt tampongen.
  • Det är den änden som inte har ett snöre, som ska in i slidans öppning.
  • Sära på blygdläpparna med den hand som inte håller i tampongen.
  • Hitta slidöppningen och för in tampongen.
Slidöppningen, slidan och livmodern i genomskärning. En tampong sitter i slidan.

Slidan är vinklad bakåt, så tampongen måste föras in lite bakåt. Det kan ta emot lite, men det finns inget som kan skadas på något sätt.

Tampongen ska sitta långt upp i slidan. Snöret ska hänga ut. Tampongen ska inte kännas. Om den känns, sitter den för långt ner. Prova att trycka in den lite till. Den kan inte åka ut av sig själv, och den kan inte försvinna in i kroppen.

Hur ofta ska jag byta tampong?

Byt tampong när du tror att den börjar bli full av blod. Då glider den ut lätt när du drar i snöret. Om det går trögt, är den troligen torr och behöver inte bytas.

När du har tagit ut tampongen, rulla in den i toalettpapper och släng den i en papperskorg.

Du kan ha tampong på natten. Sätt in den när du ska sova, byt så fort du vaknar. Du kan bada med tampong. Byt när du har badat klart.

Kan tampongen fastna?

Det är väldigt ovanligt att inte få ut tampongen. Sitt på huk och för upp ett finger. Ta tag i snöret eller tampongen, och dra. Du kan få hjälp av en barnmorska på en ungdomsmottagning, om du inte får ut tampongen.

En hand som håller i mensskyddet menskopp, som ser ut som en liten tratt i gummi.

Menskopp

En menskopp är gjord i mjukt gummi och kan hålla i flera år.

Du stoppar in den i slidan och blodet hamnar i koppen. Menskoppen rymmer mer blod än en binda eller tampong.

Det går bra att bada med menskopp.

Gör så här

Den breda änden ska in först. Det kan gå lättare om du sitter lite på huk med benen brett isär.

  • Tvätta händerna.
  • Sära på blygdläpparna med den hand som inte håller i menskoppen.
  • Vik ihop menskoppen och för in den i slidan. Den formar sig sen så att det blir tätt.

Du ska kunna känna skaftet med fingret, men det ska inte sticka ut.

För att ta ut den drar du i skaftet. Blodet kan du tömma i toaletten. Tvätta koppen med tvål och varmt vatten. Två till fyra gånger om dagen kan vara lagom att tömma den.

Här kan du läsa mer om tjejers underliv.

Information om sidan

  • Redaktör:

    UMO:s redaktion
  • Faktagranskare:

    Barnmorska